Blandad humor

På besök i Vita huset

Göran Persson är på besök i Vita huset. Efter en god middag säger Bush:
- Göran, jag vet inte vad du tycker om de som sitter i din regering, men jag tycker att alla mina ministrar är mycket smarta.
- Hur vet du det? frågar Persson.
- Det är lätt. Alla måste genomgå ett speciellt test innan de kan bli minister. Titta får du se.
Bush vinkar till sig Colin Powell och frågar honom:
- Vem är det som är barn till din mamma och pappa, men varken är din syster eller bror?
- Det är lätt, det är ju jag.
- Bra, säger Bush och Persson är mäkta imponerad. Väl hemma funderar Göran Persson över intelligensen i den egna regeringen. Han ber Bosse Ringholm komma in och frågar med luring ton på rösten:
- Vem är det som är barn till din mamma och pappa, men varken är din syster eller bror? Ringholm tänker och tänker men kan inte komma på svaret.
- Kan jag få ytterligare lite betänketid? säger han.
- Du får 24 timmar på dig, beslutar Persson och en skärrad Ringholm kallar in sina medhjälpare, men ingen av de kan komma på svaret.
Ringholm ringer till andra ministrar men ingen är till hjälp. Paniken närmar sig och till sist vänder han sig till Leif Pagrotsky, som av många anses vara den smartaste i regeringen.
- Leif, jag har ett problem som du måste hjälpa mig med, säger Ringholm. Göran har gett mig en sån där nästan olöslig fråga igen, och nu tror jag att min ministerpost står på spel.
- Hur lyder frågan? undrar Leif.
- Vem är det som är barn till din mamma och pappa, men varken är din syster eller bror?
- Enkelt, svarar Pagrotsky. Det är ju jag.
- Ja, vad dum jag är, självklart!
Ringholm rusar iväg ocg redan i korridoren ropar han:
- Göran, Göran, nu har jag svaret! Det är Leif Pagrotsky.
Med förnöjsam min sätter han sig i besöksfåtöljen framför Persson.
- Det är tråkigt det här, Bosse, med det är fel. Rätt svar skulle ha varit Colin Powell.

Dessa magra modeller

En toppmodell och hennes kompis sitter på en uteservering. Plötsligt kommer kompisen på:
- Men just det, du gick visning i lördags?
- Jooo... muttrar modellen.
- Vadå? Gick det inte bra?
- Ähh, jag krockade med en annan modell i passagen, så jag fick åka med ambulans till sjukhuset.
- Va!? Var det så illa?
- Ja, jag skar mig på hennes revben...

Svar på tal med nytaget körkort

Sussie hade nyligen fått körkort. Redan första dagen tog hon bilen till jobbet. Det gick skapligt nästan hela vägen, men till slut körde hon in mot enkelriktat. Hon stoppades av en polis:
- Hörde ni inte polisen i korsningen där borta när han visslade på er när ni körde fel?
- Snälla konstapeln, sa Sussie, om jag skulle stanna för alla karlar som visslade åt mig, skulle jag aldrig komma fram till jobbet!

Liftare på vägen

En finländsk man var ute och körde på sin motorcykel. Efter ett tag fick han se en snygg tjej stå och lifta längst vägen. Han stannar och hon sätter sej bakom honom. De åker flera mil. Plötsligt kommer finnen på att han inte presenterat sej. Så han svänger in vid en rastplats, kliver av hojen och säger:
- Matti Moseen...
Då säger tjejen:
- Nejdå... Jag har bara lite ont i arslet efter alla dessa mil.

John Blund

Lilla Sofia sova. När hon krupit ner i sängen sitter hennes mamma på sängen och ska stoppa om henne. Då säger Sofia:
- Mamma, det kliar i ögonen.
Då svarar mamman:
- Det är bara John Blund.
- Mamma, nu är John Blund i rumpan....

Smart eller inte ?

Frun satt i sitt kök och fick höra ett väldigt brak. En fotboll susade in genom fönstret, medan glasskärvorna yrde. Hon rusade upp, men gårdsplan var tom.
En halvtimme senare hördes en blyg knackning på dörren och en liten pojke tittade in och sa:
- Snälla tant, här kommer pappa för att laga fönstret!
Hon spanade ut och såg en man komma med en glasruta under armen. Varpå hon lämnade ut bollen till pojken och berömde honom för att han var så ärlig.
Mannen hade snart satt in den nya rutan och när det var gjort sa han:
- Här är räkningen!
- Vad säger ni? utbrast frun. Var inte pojken er son?
- Bevare mig väl, sa glasmästaren. Är inte ni hans mamma?

Samtal i cellen:

- Hur hamnade du här?
- Jag flyttade på en polis och fick en månad.
- Jaså, jag flyttade på ett decimalkomma och fick ett år.

En liten fågel

Mamma till lille Pelle:
- Jag har hört att du börjat svära.
- Vem har sagt det?
- En liten fågel viskade det i mitt öra.
- Fan också, och de jävlarna har jag matat hela vintern!

Barnet till Fröken

- Fröken? Får man skäll får något man inte har gjort?
- Nää, naturligtvis inte!
- Bra, för jag har inte gjort läxan...

Plocka inte upp saker från gatan

Lille Pelle och hans mamma är ute och går. Plötsligt hittar Pelle en tia på gatan och böjer sig ner för att ta upp den...
- Pelle, du får inte plocka upp saker från gatan!! säger mamman.
Han blir tjurig men låter tian ligga kvar. En vecka senare är de ute och går igen, då Pelles mamma halkar till och faller pladask på gatan.
- Åh Pelle, hjälp mig upp! ber hans mamma.
- Nej, mamma har lärt mig att inte plocka upp saker från gatan!

Kommunikation med kameler

En man bodde i öknen och skulle en dag ta sig in till stan. Så han köpte sig en gammal kamel.
- Den här kamelen är lite speciell, sa säljaren. För när du säger ’puh’ börjar han gå, säger du ’puh puh’, springer han och när du säger ’Amen’ stannar han.
- Det är helt okej, jag tar honom!
Så mannen red iväg, sa:
- Puh puh, och kamelen satte iväg i racerfart genom sanddynerna.
Plötsligt närmade de sig ett stup och mannen hade redan glömt bort vad man skulle säga för att kamelen skulle stanna.
- Käre gode Gud, sa mannen, låt mig inte falla ner och dö i stupet! Amen.
Och just då stannade kamelen, endast tio centimeter från stupets kant.
- Puh! flämtade mannen.
Och kamelen tog ett steg...

Studentens klagan

Studenten klagar för sin kompis:
- Jag skrev hem till farsan där det stod "Skicka pengar omgående! Jag står på gatan!"
- Fick du några pengar då?
- Nää, men ett brev där han skrev "Akta dig för bilarna!"

På bussen

Fyllot hamnar på sittplatsen bredvid en gammal dam.
- Ni är full, mycket full, asfull, muttrar damen.
- Du är ful, mycket ful, asful. Men jag e’ nykter imorgon!

Det är vitsen med vitsen som räknas

Anders gjorde sin första dag på den nya arbetsplatsen. När det blev dags för fikarast gick allihop in i fikarummet. Rätt vad det var så utbrast en av gubbarna:
- 45, och alla de andra började gapflabba.
- 17, sa en annan.
Följt av en ny skrattsalva. Så där fortsatte det en stund och Anders blev mer och mer nyfiken. Till slut orkade han inte hålla sig längre utan frågade Kalle som satt bredvid:
- Vad är det frågan om egentligen? Varför skrattar ni åt en massa siffror?
- Vi berättar historier, sa Kalle, men vi har ju redan hört alla. Så för att korta ner tiden så har vi gett dem olika nummer. Och då vet vi vilken vits det är frågan om.
- Jaha, tyckte Anders.
Efter ytterligare någon minut säger en av gubbarna "45" och ingen skrattar.
- Men hallå?, sa Anders. Varför skrattade ingen nu då? När Gösta sa ’45’ för fem minuter sen så skrattade ni ju allihop.
- Jo visst, sa Kalle, men det beror på hur man drar de också.

Elefant i påse

Läraren till Olle:
- Varför har elefanten en svart mössa, röd halsduk, och en gul socka på sig?
Olle:
- Jag vet inte?
- Jo, för att han ska kunna gömma sig i en Non Stop-påse.
Olle:
- Men jag har aldrig sett en elefant i en Non Stop-påse.
- Just det! Det funkar.