Blandad humor

Lohengrin

Den store tenoren Leo Slezak uppträdde i Lohengrin där tenoren gör en storslagen sorti på en väldig svan som halas in bakom scenen med hjälp av rep. Men just den här kvällen var scenarbetarna ouppmärksamma och började dra i repet alldeles för tidigt. Så när Slezak avslutat sin aria och såg sig om efter svanen var denna redan på väg in bland kulisserna. En kort stund stod han alldeles mållös, men så fann han sig och vände sig mot publiken och sa med en lite hjälplös gest:
- Det är möjligtvis ingen som vet när nästa svan går?

Mathållning

Lilla Veronika har varit hos farmmor en vecka, och när hon kommer hem, tycker mamma att hon äter så duktigt. Mamma säger till Veronika:
- Jag tror du har fått aptit när du varit hos farmor.
Veronika funderar en stund och säger:
- Nej, jag har bara fått vanlig mat

Felmärkt

Modern:
- Melker, tita i skåpet om du kan hitta ättiksflaskan med bensinetiketten. Det ska vara vinbärssaft i den men lukta först så det inte är rödsprit!

Ett underligt och exotiskt folk

Det var en gång en ung Afrikan, som under ett år besökte ett land på norra halvklotet. Det var ett väldigt exotiskt land med djurälskande invånare, började han sin berättelse vid återkomsten till sin hemby.

Några dagar under början av solperioden dyrkade de med stor iver sina fjäderfän. De smyckade sina hem med hönsfjädrar och bilder av kycklingar, de förtärde ägg av olika konsistenser, de klädde ut sina barn, tände eldar och smällde av raketer. Det var någon slags ond gudom de försökte att skrämma bort.

Senare på året. När solen - (som alla också dyrkade) - stod högst på himlen, klädde de en stång med blad och blommor och reste den mot skyn, (den påminde mycket om en penis.) Sedan dansade de runt och sjöng sitt hemlands vemodiga sånger, jag minns särskilt hur de härmade grodornas rörelser och ljud. När kvällarna blev mörkare, flockade sig människor kring enkla ljuslågor. Nu hade de vuxna haklappar och små mössor på sig. De djur som de nu hyllade, var små skaldjur. Som de åt tillsammans med de starka drycker som detta folk älskar.

Det hemskaste hände mig när nätterna var som längst.
En natt öppnades min dörr och en mängd kvinnor i vita, fotsida klädnader trängde in. En kvinna hade ljus kring sitt hår och allesammans sjöng om hästar och talade om katter.

I detta land var det sällan jag hörde någon tala om sin Gud.
Men jag fick vara med och se när de firade den stora grisfesten. De anrättade grisen på många olika sätt och när de på första dagens afton hade ätit - då kom deras Gud.
Ja, de sade aldrig att det var så, men jag förstod nog. Han liknade vår gamle medicinman - med mask framför ansiktet och underliga kläder. Han hade dyrbara gåvor med sig till människorna, som då blev glada 0ch lyckliga. Sedan försvann han igen. De sade, att han brukade komma till dem en gång om året.

Det är ett mycket underligt och exotiskt folk.

Bilreparationer

- Brorson påstår att han haft sin bil i sex år utan att betala ett öre i reparationer. Tror du på det?
- Ja, det gör jag, det är nämligen jag som gjort reparationerna.

Smärtklinik

En liten grabb som varit hos en "smärtfri" tandläkare berättade efteråt för sina kompisar:
- Det är bara båg att han är smärtfri. Han stack fingrarna i munnen på mej och jag bet honom och då skrek han precis som vem som helst!

Hulkande ljud

Pappan följer sonen till sin första skoldag. När sonen jämrar sig så säger pappan:
- Du behöver bara vara här tills du blir 16.
- Uhuu! Kommer du och hämtar hem mig då?

Kyrkokören

Herbert hade gift sig med byns nya skolfröken. Hon var ful som stryk, men sjöng som en ängel och var med i kyrkokören.
Morgonen efer bröllopet vaknade Herbert och det första han såg när han slog upp ögonen var sin nyblivna hustru. Uppskakad av åsynen utbrast han:
- Sjung, kvinna, sjung!

Dumbom hos doktorn

- Har ni lytt mitt råd om att vila på maten?
- Ja, men jag slutade nästan genast.
- Varför det?
- Jag blev kletig.

Hemgift

Kar-August hade gift sig. Hustrun var fasligt ful, men medförde en ansenlig hemgift.
En dag förevisade Karl-August en nyinköpt häst på stallbacken. En mindre folksamling hörde intresserat på när han talade sig varm om sin nya häst.
Hustrun, som kände sig något åsidosatt, sa till sin make när han kom in:
- Du kunde väl åtminstone ha nämnt att du köpt hästen för de pengar jag förde med mig?
- Det ska jag säga dig, sa Karl-August, att utan de pengarna hade inte du heller varit här!

Carterresa

Vid en charterresa skapade plötsligt planets högtalare till och passagerarna hörde flygvärdinnans röst:
- Mina damer och herrar, jag har både goda och dåliga nyheter. Först de dåliga. Båda piloterna är redlöst berusade, radion är ur funktion och vi har förlorat kontakten med flygplatsen. Vi är 200 mil ur kurs och vi kommer att stöta på kraftig turbulens över Alperna. Tyvärr har vi för lite bränsle för att kunna landa på en alternativ flygplats.
Och så kom hon igen med en hurtig röst:
- Och så till de goda nyheterna:
Vi håller god fart!

Vilda Västern

Det hade regnat oupphörligt i över en vecka i den lilla staden i Vilda Västern och gatorna hade förvandlats till lervälling. På en spång möttes nu stadens borgmästare och hans värste antagonist, utgivaren av lokaltidningen.
De båda männen stannade och såg varandra trotsigt i ögonen där de stod ansikte mot ansikte på den smala plankan.
Till slut sa borgmästren vresigt:
- Jag stiger inte åt sidan för en usling.
- Men det gör jag, sa tidningsutgivaren lugnt och klev ner i leran.

Födoämnen

- Hur har du det med din aptit?
- Dåligt, dåligt. Jag får inte ens i mig det som doktorn förbjudit mig att äta...

Som bortflugen

Mamma frågar lille Eskil:
- Har du sett var fågeln är?
- Nej, men den var här när jag rengjorde den med dammsugaren.

Golda Meir och president Nixon

Israels dåvarande premiärminister Golda Meir är på besök i Vita huset. President Nixon säger med ett leende till henne:
- Om du ger mig general Moshe Dayan så lovar jag att du får vilka tre amerikanska generaler som helst.
Golda Meir ler tillbaka och svarar:
- Javisst. Vi ger er general Dayan och ni ger oss General Motors, General Electric och General Telephone.