Fabian hade köpt en ny cykel och var nyfiken på hur den betedde sig i riktigt hög fart. Så han bad en god vän som ägde en sportbil att få binda cykeln vid dragkroken på bilen och på så vis undersöka saken. Hans vän gick med på det och så fäste de cykeln vid bilen med ett rep. - Om jag ringer en gång med klockan så vill jag att du kör fortare, sa Fabian. Ringer jag två gånger betyder det att jag vill att du behåller samma fart. Och ringer jag hela tiden så vill jag att du sänker farten. Därmed kunde de ge sig iväg, och till en början gick det bra och Fabian hade inga problem med att kontrollera cykeln. Men plötsligt körde en annan sportbil upp sida vid sida med dem och Fabians vän glömde helt bort Fabian och började köra ikapp med den andra bilen. En bit längre fram längs samma väg hade polisen upprättat en fartkontroll, och den ensammme polismannen i sin bil hade just mätt upp farten på de båda tävlande bilarna och konstaterat att den låg långt över den tillåtna hastigheten när han fumlade efter mikrofonen och anropade högkvarteret. - Ni kommer inte att tro mig, sa han med dämpad röst. Men för några sekunder sedan körde en Jaguar och en annan sportbil förbi här i mer än tvåhundra knyck och bara några meter efter dem kom en kille på en cykel och plingade som en galning med klockan och viftade med armarna för att få köra om.
|