Kar-August hade gift sig. Hustrun var fasligt ful, men medförde en ansenlig hemgift. En dag förevisade Karl-August en nyinköpt häst på stallbacken. En mindre folksamling hörde intresserat på när han talade sig varm om sin nya häst. Hustrun, som kände sig något åsidosatt, sa till sin make när han kom in: - Du kunde väl åtminstone ha nämnt att du köpt hästen för de pengar jag förde med mig? - Det ska jag säga dig, sa Karl-August, att utan de pengarna hade inte du heller varit här!
|