|
Den gamle godsägaren igger på sitt yttersta och tillkallar sin trogne kusk.
- Nu Fransson, säger han med matt stämma, nu bereder jag mig för den allra sista resan. Den blir lång,längre och svårare än någon som vi två gjort tillsammans...
Djupt gripen av stundens allvar, och med ett tappert försök att säga något tröstande torkar Fransson en tår ur ögonvrån och säger:
- Men godsägarn, det blir säkert nedförsbacke i alla fall!
|
