|
Käre son.
Ritar ett par rader så du vet att jag ännu lever. Jag skriver detta brev sakta, för jag vet att du inte kan läsa så fort.
Du kommer inte att känna igen huset när du kommer hem för vi har flyttat. Jag kan tyvärr inte ge dig adressen eftersom den förra Bergenfamiljen som bodde här tidigare tog med sig numret till sitt nya hus så de skulle slippa ändra adress. Lite om din far. Han har flyttat till sitt nya jobb. Han har nu mer än 500 personer under sig. Han är vaktmästare på kyrkogården.
Det fanns en tvättmaskin i vårt nya hus då vi flyttade in men den fungerar inte så bra. Förra veckan stoppade jag i din fars finskjortor, drog i snöret och tvättmaskinen började skölja direkt och sedan dess har jag inte sett till dem.
Din syster fick barn i morse. Jag har inte fått reda på om det blev en pojke eller en flicka, så jag vet inte om du är moster eller morbror.
Farbror Olav drunknade i ett Whiskey-fat på Oslos bryggeri för en tid sedan. Några arbetare hoppade i för att rädda honom, men det gick inte. Olav kämpade modigt, han slogs vilt och ville vara kvar. När han kremerades brann han i tre dagar.
Din far drack inte så mycket i julas som han brukade göra. Jag hällde i en burk motorolja i hans ölsejdel och det höll honom igång till nyårsdagen. Jag var hos doktorn i torsdags. Din far var också med. Doktorn satte ett litet rör i munnen på mig och sade till mig att jag absolut inte fick öppna munnen på tjugo minuter. Din far erbjöd sig att köpa röret. Han var villig att betala en hel månadslön.
I går fick vi ett brev från begravningsentrepenören som bad oss att betala sista delen av din mormors begravning, annars hotade han med att gräva upp henne igen.
Hälsningar från din älskade mor.
P.S. Jag skulle ha skickat med en hundralapp, men tyvärr har jag redan klistrat igen kuvertet.
|
