|
Församlingens kyrkoherde hade fått en ny piga till prästgården. Det var en ung, grann kvinna. Kyrkoherden bestämde sej för att visa runt pigan i församlingen. Han bad drängen spänna för hästen för vagnen och de for iväg. Församlingen var stor till ytan och det tog tid. Det fina vädret växlade till regn och kyrkoherden och pigan tog skydd under vagnen.
Åskan började mullra och det blev inte bättre än blixten slog ner i hästen som dog.
Kyrkoherden som nu efter tätheten till pigan börjat få känslorna i olag plockade fram sin mandom och visade den för pigan med orden:
- Den här, min vän, kan skapa liv.
Pigan svarade då:
- Det var ju bra det. Kör in den i röven på hästen då, för jag vill hem.
|
