|
En man gick och biktade sig och anförtrodde sig gråtande till prästen:
- Fader, förlåt mig. Under andra världskriget gjorde jag något dumt.
- Men vad gjorde du då?
- Jag gömde en flykting på vinden.
- Det är ju verkligen ingen synd, utan en god gärning.
- Men han var tvungen att betala hela hyran på huset.
- Ja, det var ju inte särskilt vackert gjort, men du satte ju ditt liv på spel, så du är förlåten.
- Tack fader, men bara en sista fråga...
- Ja?
- Borde jag berätta för honom att kriget är slut?
|
