Fem läkare åkte en helg på andjakt tillsammans. I jaktsällskapet ingick en allmänläkare, en barnläkare, en psykiatriker, en kirurg och en patolog. Efter en stund i gömslet, så flaxade en fågel förbi. Den förste som reagerade var allmänläkaren. Han höjde sin hagelbössa men tvekade. - Jag är inte riktigt säker om det är en and, sa han, jag känner att jag vill en kollegas utlåtande. Under tiden han anden undan, förstås.Strax därpå uppenbarade sig ytterligare en fågel inom skotthåll. Den här gången var det barnläkarens tur att höja bössan. Även han blev osäker om det verkligen var en and som han hade på kornet, och förresten kunde den ha ungar. - Jag måste göra en utredning, muttrade han och anden flög lättad vidare. Näste man att upptäcka en and var den skarpögde psykiatrikern. Han satte bössan till axeln eftersom han var säker på bytets identitet. - Men, jag vet att det är en and, men vet den att den är en and? Den lyckliga fågeln försvann under tiden som läkaren brottades med sitt dilemma. Till slut flög en fjärde fågel förbi, och den här gången var det kirurgens vapen som riktades mot skyn. - PANG! Kirurgen sänkte den rykande pipan och vände sig nonchalant till patologen jämte sig. - Är du snäll och går och ser efter om det där var en and?
|