En gammal man satt på en parkbänk och grät högljutt: - Vad är det med er? Frågar parkvakten. - Jag är nygift. - Det är väl inget att gråta över i er ålder. Är hon gammal, ful och elak? - Nej, hon är tjugofyra år, vacker och snällast i världen. - Har hon kanske lurat av er alla pengar? - Nej, hon har egen förmögenhet och spenderar allt på mig. Jag får den godaste maten, de bästa vinerna och jag får älska så mycket jag vill. - Då måste ni ju vara en lycklig man. Vad sitter ni då här och gråter för? - Jag hittar inte hem.
|