Det var en gång en mycket gammal man, vars hjärta var färgat himmelsblått och det hade varit så sedan barnsben. Hjärtat hans bankade, och det bankade hårt, för MFF. I enlighet med livet så närmade sig döden för den gamle mannen och när de sista dagarna närmade sig så orkade han inte mer än att ligga i sin säng, runt vilken alla hans vänner samlades. Han hade ingen familj som kunde samlas runt honom. När han hade alla sina vänner, exakt alla, samlade runt sig så sa han att hade en önskan, en sista önskan. - Ja, vad som helst för en döende man! sa vännerna i kör. - Jag vill att ni åker och skaffar mig ett HIF-supporterkort, på momangen. Önskningen var ju lite udda, men vännerna ifrågasatte den inte eftersom han ju var döende. De skyndade iväg och skyndade tillbaka med kortet, och gav det till honom, dock inte utan nyfikenhet. En av vännerna kände sig manad att fråga; - Men... Varför vill du bli en HIF-supporter nu helt plötsligt? - Ja... Det är väl bättre att en HIF:are dör än att en MFF:are gör detsamma?
|